logotyp
logotyp
Europeiska Unionen, Europeiska socialfonden
hellefors.se
Europeiska Unionen, Europeiska socialfonden
hellefors.se

Att vilja och våga är vägen till förändring

Nursiah Hassan och Åsa Sandberg vid Måltidens hus köksträdgård i Grythyttan.

Nursiah Hassan skötte Måltidens Hus köksträdgård hela sommaren. Nu är hon redo för nästa steg.

– Jag vill jobba och tjäna egna pengar, säger Nursiah.


Nursiah Hassan från Hällefors är 60 år. Hon kommer ursprungligen från Indonesien. Där gick hon inte så många år i skolan. I debatter om arbetsmarknad skulle hon troligen hamna i den kategori som räknas som allra svårast, äldre utlandsfödda kvinnor med låg utbildning.

Men nu är inte människor kategorier utan individer. När jag träffar Nursiah vid Måltidens hus i Grythyttan visar hon sig vara en glad och pigg individ med en väldigt tydlig vilja.

– Jag vill jobba och tjäna egna pengar, säger hon.

Och vem är en större expert på hennes möjligheter på arbetsmarknaden än Nursiah själv? Dessutom har Nursiah precis bevisat att hon klarar av att jobba hårt och ta eget ansvar. Under sommaren har hon nämligen skött Måltidens hus köksträdgård på egen hand.


Viljan viktigast

Åsa Sandberg är intendent vid Restaurang- och hotellhögskolan. Hon berättar att på sommaren blir det ett glapp när ingen kan ta hand om trädgården. Så Nursiah fick ta helhetsansvaret, sköta och rensa trädgården med målet att hålla grödorna vid liv.

Att hon klarade uppdraget ser vi nu. Purjo i långa rader, kål som knyter sig, vackra broccolibuketter, bönor, majs, kryddor och mycket mer. Allt redo att skördas.

Åsa trycker på egenskapen att vilja som den enskilt viktigaste, som arbetsgivare och kollega.

– Jag vill jobba med den som vill och är med, den som tycker det är kul. Det sa vi till Nursiah i början. Det är ett tungt arbete. Känn efter och tänk till. Vill du göra det här?

Det ville hon.


Vågar prova

Nursiah är inskriven i All in-projektet i Hällefors. I projektet är det uttalat att man ska jobba individuellt. När Cecilia Albertsson började som aktivitetsledare på All in intervjuade hon deltagarna för att ta reda på vad de gjort tidigare, vilka intressen de har och kunna uppdatera deras cv:n. Det var så hon fick reda på att Nursiah Hassan hade odlat grönsaker och kunde matcha den kunskapen med Åsa Sandbergs behov av någon som kunde ta hand om köksträdgården.

Förutom viljan lyfter Cecilia fram en annan viktig egenskap hos Nursiah, modet.

– Du vågar prova. Kommer jag med ett förslag till praktik, så säger du ”Ja, jag testar”.

Nursiah och hennes familj kom till Hällefors 2001, då var det yngsta barnet fem månader. I hemlandet tog hon hand om barnen. Även i Sverige har hon varit mammaledig, men hon har också läst svenska, haft praktik och extratjänst. Viljan att tjäna egna pengar har hon fört vidare till nästa generation. Några av barnen har flyttat till Örebro och några är kvar i Hällefors. Saker de jobbar med är på bostadsbolag, med hotellstäd, och inom äldreomsorgen.


Kan kommunicera

Hennes svenska är långt ifrån perfekt, men Nursiahs förmåga att kommunicera är det absolut inga fel på. När hon under sommaren saknade ett verktyg som hon inte kunde det svenska namnet på, letade hon helt enkelt fram en bild på det och tog med. När hon väl fick verktyget visade det sig att hon använde det på ett helt annat sätt än vi brukar göra, något som Måltidens hus trädgårdsmästare anammade och denne fick därmed en helt ny arbetsteknik till sitt förfogande. Kunskap finns att hämta hos alla.

En ny sak som Nursiah lärt sig under sommaren och som öppnar möjligheterna för pendling, är att åka buss själv. Hon fick ett busskort av All in för att kunna ta sig till Grythyttan och projektmedarbetarna hjälpte henne med tidtabellen, men hon fick åka själv.


Har börjat prata

Att våga prata är en annan sak Nursiah utvecklat i takt med att självförtroendet växt. Hon berättar att under åren hon studerade svenska så var hon tyst hela tiden, men nu berättar hon glatt anekdoter om bussar som inte kommit i tid under sommaren och hur hon lyckats lösa det.

– Jag har öppnat munnen, säger hon.

Men vid min sista fråga blir hon trots allt tyst för en liten stund. Sedan får jag samma svar som Cecilia Albertsson fått på frågan om vilket som är hennes drömjobb.

– Det spelar ingen roll. Bara jag tjänar mina egna pengar.


Text & bild: Urban Århammar